Säker Skogs vedpraktika bygger på en artikel ”Fullt drag i vedhandeln” som var införd i Vi Skogsägare förflera år sedan. Innehållet är mer eller mindre tidlöst och fortfarande aktuellt.Här är dock artikeln ytterligare kompletterad med fakta och kunskaper från författarna Tomas Gullberg, Jan-Erik Liss och B-O Danielsson. Priserna kommer att uppdateras inom kort.
Mycket talar för att vedhandeln ökar
Intresset för att elda med ved är stort. Höga priser på el och olja i kombination med låga priser och höga kvalitetskrav på massaveden gör att det är intressant för både köpare och säljare att handla med ved.Vissa vintrars kyla och höga energipriser gör att det på många håll blir brist på torr ved.
De goda tiderna för vedförsäljning gör att mindre och större vedfirmor växer upp som svampar ur jorden. Många skogsägare har insett att träden ofta betalas bättre som ved än industriråvara. I olika grad av förädlad form (hemkörd, upparbetad, torkad och förpackad eller rent av som färdig värme) ökar inkomsterna från skogsråvaran ytterligare.
Exakt hur mycket ved som eldas i småhus är det ingen som vet. Enligt den officiella statistiken (SCB) uppgick användningen av ved, flis, spån, pellets och torv för uppvärmning av småhus (inkl. jordbruksfastigheter), flerbostadshus och lokaler till 10,1 TWh år 2001. Energimyndigheten anger 11-12 TWh/år. Denna siffra har legat konstant under lång tid. Nya skattningar av Bengt-Erik Lövgren (ÄFAB) baserade på sotarnas uppgifter kommer fram till drygt 13 TWh vilket motsvarar ca 6 miljoner fastkubikmeter virke.
Sannolikt har vedeldningen ökat under senare tid. Många hushåll har kombinationsuppvärmning (t.ex. kombipanna eller braskamin och direktel) och kan därför variera sin vedförbrukning relativt mycket utan att det syns i den officiella statistiken.
Totalt uppskattas det finnas 1,4 milj eldstäder för biobränsle, i huvudsak ved, varav drygt en kvarts miljon vedpannor. Merparten av pannorna är gamla och dåliga ur miljö- och effektivitetssynpunkt. Det finns över en miljon braskaminer och trivseleldstäder som bidrar i varierande grad till uppvärmningen. Samtal med sotare och kamin- och pannförsäljare ger vid handen att vi är mitt i en vedeldningsboom. Vedeldningens andel av uppvärmningen är större ju längre norrut i landet man kommer.
Många vedeldare har gått över till pellets, värmepump eller fjärrvärme, främst av bekvämlighetsskäl. Ändå fler har börjat elda med ved eller ökat sin vedeldning. Ved är det i särklass billigaste uppvärmningsalternativet, även för den som köper färdig ved.
Av naturliga skäl är en stor del av vedeldarna skogsägare. I en undersökning inom projekt Säker Skog för år 2001 anger i genomsnitt 51 % av skogsägarna att de tar fram egen brännved (71 % i södra Dalarna, 47 % i Småland och 48 % i Mittnorrland (Sundsvallstrakten)). I genomsnitt användes 19 m3t husbehovsvirke per år och brukningsenhet varav;
– 15 m3t användes till ved
– 3 m3t användes till flis
– 2 m3t användes till sågat virke
Totalt kan husbehovsanvändningen på skogsbruksfastigheter uppskattas till drygt 6 miljoner travade kubikmeter. Husbehovsvirket kommer från;
– sen röjning 40 % (ofta ”röjningsgallring” med veduttag)
– gallring 21 %
– skadade träd 23 %
– slutavverkning 6 %
– grenar och toppar 10 % (vanligt i Småland)
Huvuddelen är virke som p.g.a. kvalitets-, dimensions- eller andra skäl (t.ex. små volymer) inte är intressanta att leverera till industrin. Men även en allt större del av det massadugliga virket går sannolikt till ved. Det rör sig främst om klen massaved som får stora barkavdrag och därmed kan betalas mycket bättre som ved.
På riktigt små skogsfastigheter, säg mindre än 2-3 ha, blir det mesta husbehovsvirke i en eller annan form. Detta är naturligt då knappast något sortiment ”betalas” så bra att det inte är mer lönsamt att elda upp det själv.
Vedeldare utan egen skog kan endera hugga veden själv hos t.ex. någon skogsägande bekant, köpa veden som rundvirke eller färdigkapad och kluven. Trenden går troligen mot en ökad handel med färdig ved. Moderna vedprocessorer gör vedtillredning i lite större skala tids- och kostnadseffektiv samtidigt som villatomten, grannsämjan och den egna fritiden inte belastas så hårt för villaägaren.
Vad är priset på brännved?
Att köpa ved är nästan som att ”köpa grisen i säcken”. Men trots att varken säljaren eller köparen egentligen vet vad det är för vara dom handlar med brukar båda ändå bli nöjda, vilket ändå är grunden i goda affärer. Orsaken till mätproblemen inom vedhandeln är att man handlar med energi (kWh) men mäter det i kubikmeter ved. Dessutom mäter man inte ens veden, utan den plats veden tar! Man handlar med ved i m3 travat, m3 stjälpt, travat på pall eller andra mått där det ingår mer eller mindre luft.
Det mått som bäst återspeglar energiinnehållet är vedens torrvikt, men m3f (m3 fast mått) kan också vara ett bra mått om man korrigerar för tyngre trädslag som björk, bok, ek och några andra tunga lövträd. Räknat per kilo torrvikt varierar energiinnehållet mycket lite mellan trädslag och olika delar av trädet, undantaget björknäver. Eftersom våra vanligaste trädslag har en torrvikt på ca 400 kg/m3 är fastvolymen ändå ett ganska bra mått på energiinnehållet (björkens torrvikt är ca 500 kg/m3f, ekens och bokens ca 600 kg/m3f). En enkel tumregel är att ved innehåller ca 5000 kWh per ton torrvikt när den har torkat. En m3f av tall eller gran ger alltså ca 2000 kWh.
Den stora svårigheten är att bestämma hur mycket ved (m3f) det är i den trave eller vedhög man handlar med, dvs fastmassa, som anges i procent. Det är det som ligger bakom prissättningen, men när det gäller vedhandeln diskuteras eller redovisas fastmassan sällan eller aldrig. Man använder erfarenhet som vanligen stämmer bra, men som kan ge stora fel för enstaka partier. Något som inte är bra om vi ska ha en seriös vedhandel där säljaren får rättvist betalt och köpare får det ha betalar för.
Viktigt är också att vedköparen ser till att torka veden väl så att han verkligen kan utnyttja energiinnehållet! Att köpa och elda med dåligt torkad ved är att slänga vatten i pannan och pengarna i sjön.
I tabellen visas ”normalvärden” för fastmassa och priser för några vanliga vedsortiment. Dessutom visas energiinnehållet, när veden torkats till 20 % fukthalt, och vad energikostnaden i öre per kWh då blir.
* massavedspriserna är omräknade till m3f på bark, inkl moms
Fastmassan i en trave långved beror på vedlängd, vedens diameter och krokighet. Grov, rak massaved av gran kan ha en fastmassa på 65 % medan klen, krokig lövved kan ha en fastmassa på under 40 %. Normalt bör man inte räkna med mer än ca 50 % fastmassa i en trave blandved. Priset 125-150 kr per travad kubikmeter, exkl. transport, ligger minst i nivå med priset på massaved och säljaren kan då leverera trädslag och kvaliteter som inte betalas som massaved. Å andra sidan brukar säljaren också stå för hemtransporten till en låg merkostnad.
Handeln med kapad och kluven ved sker i stjälpt mått, m3s, och veden mäts i vagn eller container där rymdmåttet är lätt att bestämma. Fastmassan är lägre ju kortare och mer finkluven veden är. Ett riktvärde för fastmassan i en hög kluven ved är ca 45 %. När veden sedan travas minskar volymen eftersom den packas bättre. Det är bara naturligt om dom 30 m3 man köpt bara blir 20 när veden travas. Veden krymper också under torkningen och volymen kan minska med ytterligare ca 5-10 %.
Priset på färdig, otorkad ved motsvarar ett energipris på ca 25-31 öre per kWh, förutsatt att den eldas torr. Då har köparen lite arbete med att stapla och hantera veden. Det är annars det billigaste bränsle man kan köpa. Pellets kostar ungefär 10 öre mer per kWh och oljan är mer än dubbelt så dyr som ved!
Vedhantering från skogen till vedboden
Det finns ett ordspråk som säger att ”veden värmer många gånger”. Detta gäller i synnerhet om man jobbar med enkel utrustning och en stor del manuella moment. Det finns många som lägger ned tid motsvarande sammanlagt en månads heltidsjobb för ett normalt årsbehov (ca 20-25 m3t). Arbetet med veden är nyttig motion för de flesta av dagens människor. Det finns till och med undersökningar som visar att vedhuggare lever längre.
Med olika grad av mekanisering kan vedhanteringen underlättas och tidsinsatsen minskas betydligt. Dyrbar utrustning kan med fördel delas mellan flera vedeldare för att förbättra lönsamheten. Nedan redovisas grova siffror på tidsåtgång för olika steg i kedjan mot pannan. Värdena gäller för van arbetskraft. Räkna med dubbla tiden för ovan eller lågpresterande arbetskraft.
För den som vill rationalisera sin vedhantering finns många alternativ. Det mest radikala är att köpa färdig ved. Det är betydligt billigare än att köpa pellets eller att gå över till värmepump om än inte fullt lika bekvämt. Att minska sin vedförbrukning genom en effektivare och samtidigt mycket mera miljövänlig panna med ackumulatortank är nog ofta det bästa sättet att minska tidsinsatsen med vedhanteringen. En bra utrustning kan i vissa fall så mycket som halvera vedbehovet.
Tänk på att en bättre vedbod som klarar att torka rå ved och ett transportband kan spara mer tid än en supereffektiv kap- och klyvmaskin. Klent röjvirke tar lång tid att hugga, men behöver inte klyvas men helst randbarkas och bidrar till att skogsvårdsarbetet blir utfört.
Ungefärlig tidsåtgång från skog till vedbod i timmar per m3t (van arbetskraft)
Fällning/kvistning/kapning med motorsåg tim/m3t
– Klent röjvirke (5 cm i brh) 2,0
– Grovt röjvirke (10 cm i brh) 0,9
– Gallringsvirke (15 cm i brh) 0,6
Terrängtransport 200 m
– Traktor med griplastarvagn 0,1
– Traktor med linkran o kärra 0,2
– Terränghjuling, snöskoter 0,4
Hemkörning 10 km
– Traktor (endast tillkommande körtid) 0,1
– Bil + släp + släpvagn 0,5
Upparbetning (35 cm vedlängd) 5 cm 10 cm 15 cm
bara kapning
– Motorsåg + yxa 0,6 1,1 1,0
– Cirkelsåg + hydraul 0,5 0,9 0,8
– Enkel kombi (cirkel+hydraul) 0,6 0,35
Diverse, stapling, flyttning, städning mm
– För hand + skottkärra 0,5-1
– Transportband mm 0,1-0,2
Summa (min-max) 1-5 tim/m3t
Bland skogsägare utförs vedkapningen med:
klinga, vagga 51 %
motorsåg 24 %
vedprocessor 21 %
klinga, balans 3 %
motorsåg + bänk 1 %
Vedklyvningen utförs med:
hydraulklyv 71 %
vedprocessor 21 %
handyxa 4 %
skruvklyv 3 %
svänghjulsyxa 1 %
klyvsåg
För icke skogsägande vedhuggare är enkla redskap som motorsåg och yxa fortfarande vanligt.
Risker att tänka på
Vedtillredning är förknippat med relativt stora risker. Årligen rapporteras ett 50-tal allvarligare olyckor till Arbetsmiljöverket, men mörkertalet är stort och det totala antalet mångdubbelt större.
Huggning med motorsåg är alltid farligt och kräver fullständig skyddsutrustning och kompetens. Då trädstorleken vid vedhuggning oftast är ganska liten är det lätt gjort att börja slarva med säkerhetsavstånd till medhjälpare och utförandet vid t.ex. fällning liksom att tempot drivs upp över den egna förmågan. I klen skog med lite kvist används fortfarande handredskap relativt ofta och kan vara ett trevligare, säkrare om än inte riskfritt alternativ.
Att kapa veden direkt i vältan med motorsåg kan vara arbetsbesparande men också mycket farligt då risken för kast är extra stor. Använd någon form av sågbänk eller ställning dit veden läggs så att du kan kapa utan att svärdspetsen behöver såga. Håll sågen stadigt och helst inte mitt för kroppen (så ett eventuellt kast inte kommer i ansiktet). Håll rent på marken så du inte snavar.
Vedtravar är roliga att klättra på för barn men kan också rasa och bli dödsfällor. Se också till att barn inte själva kan starta farliga vedmaskiner. Skruvklyvar har slitit av många vedhuggares armar efter att handskar eller kläder fastnat och bör undvikas.
Om du klyver med yxa ha en rejäl huggkubbe och hugg med ”låg handföring” så yxan inte sitter i benet om du missar. Se till att skyddsutrustningar som kraftuttagsskydd, säkerhetsbrytare mm är monterade och fungerar. Tänk på att hängande kläder o.dyl. lätt kan fastna i roterande axlar mm.
Arbeta alltid ensam vid en hydraulklyv eller vedprocessor då det är lätt kan uppstå missförstånd och en hand komma i vägen. Stäng av och koppla från ström vid service på maskinen. Arbeta med korrekt skärpta skärverktyg.
Torr ved är en förutsättning för ett bra eldningsresultat
Förutsättningarna för bra torkning av veden är störst under vår och sommar. Resultatet blir bäst om veden är kluven och travad före långfredagen (enligt tidigare generationers erfarenheter). Torkningen bör till en början ske ute i det fria och platsen för detta bör vara noga utvald, helst bör man välja en torr och upphöjd plats där veden kan exponeras för såväl sol som vind.
Veden bör inte läggas direkt på marken eftersom det då finns risk för att vatten ”kryper upp” i veden. Någon form av luftgenomsläppligt underlag som bryter kapilärkrafterna är att föredra, t.ex. EU-pallar, slanor eller liknande. Det är viktigt att luften tillåts att cirkulera mellan de olika vedtravarna, varför man inte bör lägga dem alltför tätt. Samma sak gäller den enskilda vedtraven, en ”slarvigt” upplagd vedtrave med mycket luft i torkar fortare än en trave med tätt packad ved.
Om veden läggs, eller kastas i stack bör den inte vara tätare än att en mus kan passera genom den! Takad eller otakad trave är en smaksak. Om traven takas är det viktigt att man lämnar en luftspalt mellan veden och taket. Försök har dock visat att veden under vår och sommar torkar lika bra utan tak. Däremot skall veden bäras in i vedboden (eller takas) i god tid innan höstregnen börjar falla. Att lägga en presenning över veden är förkastligt, eftersom man då hindrar avdunstningen!
En fråga som ofta återkommer är om barken skall vändas uppåt eller neråt i en vedtrave? Försök visar att det egentligen inte spelar någon större roll, veden blir ungefär lika torr oavsett hur barken vänds.
Torkningen av veden sker till en början mycket snabbt under gynnsamma omständigheter. På sensommaren avtar torkningshastigheten och i samband med att höstregnen börjar kan fukthalten åter öka. Försök har visat att vedens fukthalt sjunker från ca 50 % (rå ved) till ca 15-20% från april till början av augusti.
Under torkningen bör man även vara medveten om att veden krymper (vältans höjd kan sjunka ihop ca 7-10 %), vilket kan försämra stabiliteten i vältan. Ett sätt att få bättre stabilitet i vältan, och förhindra att den faller samman, är att korslägga veden i ytterkanterna och med jämna mellanrum inuti vältan. Dessutom kan man förstärka vältan med hjälp av virke, järntråd, rep eller liknande.
Ved som huggs och travas på våren kan eldas kommande höst-vinter, men helst bör veden lagras två år innan den eldas (varav sista året under tak, helst i vedbod). Semesterhuggen ved, dvs. ved som huggs mitt i sommaren bör inte eldas samma säsong eftersom det visat sig att den inte hinner torka tillräckligt. Veden bör ha en fukthalt under 20 % när den eldas (ju torrare den är desto bättre).
Det kan vara svårt att avgöra hur torr veden är genom att enbart känna på den. Bästa sättet är att väga en eller några stycken vedklabbar (vikten A) och sedan torka dem i ugn under ett dygn i ca 105 graders värme. Därefter torkar man dem igen (vikten B). Fukthalten kan då beräknas genom formeln: (A-B)/A multiplicerat med 100 för att få fukthalten i %. Ett annat sätt är att slå ihop två vedklabbar som man vet är tillräckligt torra, t.ex. ved som lagrats i vedbod minst 1 år. Därefter kan man slå ihop två vedklabbar som man är mera osäker på beträffande torrheten. Om klangen blir densamma kan man med stor sannolikhet anta att veden är eldningsbar.
Vedeldning har oförtjänt dåligt rykte
Under den senaste eldningssäsongen har man via mätningar i några svenska städer konstaterat att vedeldning förorsakar höga halter av luftföroreningar. Orsaken till detta beror inte på vedeldningen i sig, utan snarare det faktum att man använder fel utrustning och felaktig eldningsteknik.
I Sverige finns Europas äldsta pannbestånd, vilket i och för sig är något smickrande eftersom det kan sägas vara ett bevis på att vi har kvalitativt bra produkter med lång teknisk livslängd. Det finns dock en avgörande nackdel med merparten av det gamla pannbeståndet, nämligen att det bidrar till en ökad miljöbelastning.
En ny, miljögodkänd panna som är kopplad till en ackumulatortank är mera energieffektiv än en äldre traditionell panna, och släpper dessutom ut betydligt lägre halter av ämnen som kan förorsaka miljöskador och hälsorisker. Med en ny panna kopplad till tank kan mängden stoft reduceras med upp till 99% jämfört med en traditionell panna utan tank, VOC (flyktiga organiska kolväten) kan reduceras med upp till 96%, SO2 kan reduceras med upp till 40% och utsläppen av tjära kan reduceras med upp till drygt 98%. Även äldre pannor kan göras mera miljövänliga genom att man kopplar en ackumulatortank till dem (utsläppen av stoft kan t.ex. reduceras med upp till 96% bara genom en sådan enkel åtgärd). Valet av ackumulatortank är bl.a. beroende av pannstorlek, husets energibehov, typ av radiatorsystem och ägarens komfortkrav.
Eldning med ved kräver i regel mera arbetsinsatser i form av skötsel och tillsyn än t.ex. eldning med olja. Därutöver krävs erfarenheter och kunskaper om såväl vedråvara som eldningsteknik. All förbränning kräver tillgång till syre i tillräcklig mängd och här felar dessvärre många av dagens vedeldare. Otillräcklig ventilation i pannrummet kan vara en faktor som påverkar resultatet i negativ riktning och bristande kunskaper hos vedeldaren kan vara en annan förklaring. Snåleldning, dvs eldning med strypt spjäll, kan ge en känsla av minskad vedförbrukning men innebär samtidigt ökad risk för ofullständig förbränning, dvs utsläpp av oförbrända gaser via skorstenen och därmed slöseri med energi. Det bästa rådet här är att man ansluter en tank till pannan.
En uppstart av pannan (liksom nedladdning) innebär i regel stora utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen, bl.a. VOC och PAH (Polyaromatiska kolväten),. Därför är det nödvändigt att så snabbt som möjligt se till att pannan kommer upp i rätt arbetstemperatur (ca 900-1 000 0C). Ett bra sätt här är att börja med fint kluven (späntad) ved och efterhand lägga in grövre och grövre ved. Olika trädslag brinner dock på olika sätt, t.ex. har barrved i regel ett mycket snabbt brinnförlopp samtidigt som det alstrar liten glödmassa, medan björkved har ett mera utdraget brinnförlopp och alstrar stor glödmassa. Detta förhållande pekar på att det kan vara idé att börja uppstarten av pannan med barrved för att snabbare komma upp i arbetstemperatur och därefter fylla på med t.ex. björkved (några försök som styrker att det skulle vara på detta sätt finns dock inte, så vitt vi vet).
Vedråvarans beskaffenhet i övrigt, som t.ex. dess torrhalt har också stor betydelse för hur snabbt man får upp pannan i rätt arbetstemperatur, hur effek-tivt man utnyttjar energin i veden och hur stora utsläppen av miljöförstörande och hälsofarliga ämnen blir.
Vedeldningens fördelar
Det finns flera fördelar med ved som dessvärre inte lyfts fram i samma omfattning som vedeldningens negativa konsekvenser. Till de främsta fördelarna hör att ved, liksom andra biobränslen, inte ger något ökat tillskott av koldioxid i atmosfären (koldioxid bidrar till den s.k. ”växthuseffekten”). Lika mycket koldioxid som frigörs vid förbränningen tas upp under trädets tillväxt (man brukar säga att biobränslena är koldioxidneutrala).
Övriga fördelar med träbränslen i alla dess former, t.ex. ved, flis, spån, pellets, briketter, pulver och de flesta andra biobränslen som används idag, är att de, till skillnad från olja och gas, är inhemska och förnyelsebara bränslen. Vi blir alltså oberoende av import och därmed stannar såväl pengar som arbetstillfällen inom landet. En mängd träbränslen, främst avsedda för den storskaliga värmesektorn, importeras dock av strategiska skäl, trots att vi har tillräckliga resurser inom landet.
Ett inhemskt bränsle innebär också att vi blir oberoende av kursförändringar i utländsk valuta (oljan är ju knuten till dollarn). Däremot finns en uppenbar risk för att staten inför skatt på biobränslen, men även här talar mycket för, bl.a. internationellt ingångna avtal om att öka andelen förnyelsebara bränslen, att det även fortsättningsvis kommer att vara ett billigt bränsle relativt de fossila energislagen. Alla är medvetna om att tillgången på fossila bränslen är begränsad och att de förr eller senare kommer att ta slut. Den risken föreligger dock inte beträffande ved eller andra träbaserade bränslen, tvärtom talar alla hittills genomförda undersökningar för att användningen av dessa kan öka i omfattning!
Använd askan i trädgården!
Att träaska är ett fullvärdigt gödningsmedel är väl känt inom trädgårdsnäringen, där man i och för sig värderar aska från lövträd högre än från barrträd p.g.a. lövträaskans högre innehåll av kalium och fosfor. Med undantag av kväve (som avgår vid höga förbränningstemperaturer i form av kvävgas och kväveoxider) innehåller träaskan samtliga näringsämnen som trädet tagit upp under sin tillväxt. Askans kalkverkan är ca 250-340 kg CO per ton aska.
Helst bör naturligtvis askan återföras till skogen för att kretsloppet skall slutas, men mindre mängder aska kan spridas i den egna trädgården eller läggas på komposten. Eftersom askan innehåller en viss mindre mängd tungmetaller avråds från att lägga den i grönsakslandet. Samma sak gäller potatislandet eftersom potatisen har en viss benägenhet att utveckla skorv vid större askgivor. Däremot kan askan med fördel läggas i blomsterrabatter, spridas på gräs-mattan, eller användas som mossbekämpningsmedel i gräsmattan (då krävs i regel lite mera aska).
Ansvarsfrågor vid vedhuggning i annans skog
Vedhuggning, utförd av fritidshuggare på din mark, kan medföra att du får ett arbetsgivaransvar, om vedhuggaren råkar ut för en olycka under arbetet. Huggaren kan nämligen vara så fräck att han anmäler och kräver dig på ett skadestånd. Detta scenario bygger på att huggaren utför ett arbete som du som skogsägare i alla fall är skyldig att göra, dvs han röjer eller gallrar till gagn för dig och din skog. Att huggaren sedan får ta virket till ved är en ovidkommande fråga, även om det är huvudanledningen till att arbetet blir utfört av just denna huggare. Trots att risken för att ett sådant scenario (skadeståndskrav) skulle förverkligas är mycket liten (inga kända fall ännu), kan det vara meningsfullt att skriva ett avtal mellan parterna som tydliggör vad var och en åtagit sig. Detta avtal friskriver dock inte ägaren från arbetsgivaransvar om frågan dras till sin spets!
Se till att vara försäkrad!
För att vara helt på den säkra sidan bör skogsägaren även ha en ansvarighetsförsäkring om han upplåter sin skog för fritidshuggning. Denna försäkring betalar eventuella skadestånd. Det kan vara värt försäkringspremien att känna sig trygg. Värdet av arbetet som blir utfört är nog också större än både försäkringspremien och vedvärdet som huggaren tar ut!
FAQs
Vedpraktika - Säkerskog? ›
Säker Skogs Vedpraktika. Säker Skogs vedpraktika bygger på en artikel ”Fullt drag i vedhandeln” som var införd i Vi Skogsägare för flera år sedan. Innehållet är mer eller mindre tidlöst och fortfarande aktuellt.
Hur länge ska ved torka innan klyvning? ›Sedan ska veden klyvas så att inte barken hindrar fukt från att avdunsta. Veden ska även torkas inomhus i minst 14 dagar innan den har rätt fukthalt och kan eldas. Så du kan inte ta veden direkt från vedstapeln och börja elda.
Kan man Snabbtorka ved? ›För att få din ved att torka så snabbt som möjligt är det A och O att den lagras torrt och luftigt. Detta gör du genom att stapla den så att det blir god genomluftning, exempelvis genom stapel, stack eller spjällådor. Veden ska aldrig ligga direkt på marken eftersom den då suger upp fukt.
Kan man elda med färsk ved? ›Att elda med allt för fuktig ved är ingen bra idé. Det leder till dålig förbränning och därmed dålig värme. Att elda med fuktig ved gör också att risken ökar för att röken ska fastna som tjära och sot i skorstenen. En bra fukthalt för ved ligger på cirka 15-20 procent.
Hur länge kan ved ligga ute? ›När den lagras utomhus torkar veden naturligt genom sol och vind. Hur länge den ska lagras kan man inte med säkerhet säga. I slutändan är den avgörande faktorn alltid fuktigheten i veden. Ved ska inte förvaras längre än fyra år.
När är det bäst att klyva ved? ›Lättast är att klyva veden ganska snart efter att träden har fällts. Får den ligga för länge blir den seg och svårare att dela.
Måste man klyva veden direkt? ›Innan man förvarar veden utomhus behöver den först klyvas för att underlätta att den torkar. Barken och nävern finns ju till för att skydda trädet från uttorkning, så det gäller att öppna upp så att torkprocessen kan komma igång. Det gör du genom att klyva veden. Små vedpinnar kan rundbarkas för att torka snabbare.
Vilka träslag ska man inte elda med? ›Den vanligaste vedsorten är björk, följd av furu, klibbal och sälg. Sämst värme efter volym ger asp, gran och gråal.
Kan man elda med rutten ved? ›Även om gammal ved har förlorat substans som hade varit bra för brasan har den samtidigt torkat på ett sätt som kan gör att den brinner bättre. Med god förvaring i din vedbod ser du till att veden som är redo att elda med plockas ut först.
Kan ved bli för gammal? ›Kan ved bli för gammal? Ja, veden kan bli för gammal. Den blir helt enkelt för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt. Fukthalten ska helst inte gå under 15 procent.
Vad är det som knäpper i veden? ›
All barrved knastrar och sprätter. Ju mer kåda i veden, desto mer knaster och glödloppor. Att det låter beror på att kådan är betydligt mer energirik än veden. Den bokstavligen exploderar, med små smällar och sprättande, när kådrika partier brinner.
Vilken är den bästa veden? ›Ved med det högsta värmevärdet
Den energirikaste veden som ger dig mest värme är hårda trädslag som ek, äpple, rönn och lönn och först därefter björk. Björk är dock det absolut vanligast trädslaget att elda med om man vill ha sprättfri ved. Annars är det vanligt att elda med gran och tall.
De tyngre träslagen som bok, ek och ask toppar listan över högst energiinnehåll per kubikmeter. De brinner länge, ger fin glöd och är därmed bra brasved.
Måste ved torka i solen? ›Den optimala miljön för att torka ved har bra genomströmning av luft, bra exponering av värme och skydd mot regn, snö och annan väderpåverkan. Ved som staplas och förvaras utomhus torkar naturligt genom sol och vind. Men när du staplar veden finns det flera saker du bör tänka på för att veden inte ska ruttna.
Hur länge räcker 3 kubik ved? ›Hur länge räcker en kubik ved? En kubikmeter björkved väger ungefär 250 kg. Man räknar med att man eldar ungefär 3 kg ved på en timme. Eldar du tre timmar om dagen så skulle det innebära att en kubikmeter björkved skulle räcka ungefär 27-28 dagar.
Kan man förvara ved inomhus? ›Var noga med att inte förvara fuktig ved inomhus
Om du förvarar fuktig ved inomhus bildas snabbt mögel och veden torkar mycket dåligt. Dessutom kan det bidra till ett dåligt inomhusklimat och kan locka fram objudna gäster som bor i vedträna.
Förr sa man ”Ved ska klyvas före påsk”, då hinner den ligga på tork under våren och sommaren innan vinterns vedeldning börjar. Om man hinner kan man fälla träden och klyva veden i slutet av året så att veden även får torka under vintern då luftfuktigheten är som lägst. Barken i synnerhet näver, hindrar ved att torka.
Kan man klyva torr ved? ›Ved av lövträd klyvs lättast då den är fuktig och ved av barrträd klyvs lättast då den är torr. Oberoende av trädslag är det viktigt att man drar av en barksträng om man inte klyver den genast. Då man drar av en barksträng torkar veden bättre och snabbare. Lämnas barken hel en längre tid kan det uppstå röta i veden.
Vilken ved är lättast att klyva? ›Björkved är vanligast att elda med i Sverige. Björk är lätt att klyva, har ett ganska högt värmevärde och skjuter inte gnistor när det eldas.
Är färsk ved lättare att klyva? ›Efter kapning ska veden klyvas, ju mer den klyvs, ju snabbare och lättare torkar den. På vedklabbar, som är svåra att klyva, kan barken skalas av, så torkar dessa fortare. Färsk ved är lättast att klyva. Veden ska inte ligga direkt på marken, då tar den till sig fukt istället för att torka.
Hur mycket är stjälpt ved? ›
Ved säljs alltid i stjälpt mått, vilket motsvarar 60-70% av travat mått. Stjälpt mått innebär att veden packas “huller om buller”, istället för att staplas ovanpå varandra. Om du exempelvis har en vedbod med plats för åtta kubikmeter travad ved, rekommenderar vi dig att köpa 11 kubikmeter ved i stjälpt mått.
Vad händer om man eldar med sur ved? ›Att elda med våt ved och skräp ger hälsofarliga utsläpp
Användningen av eldstäder orsakar rök, dvs. utsläpp till luft. Utsläppen från vedeldning har en betydande inverkan på människors hälsa, eftersom de genereras i bostadsområden och kommer att ingå i andningsluften i närområdet.
Gran är lätt att elda och ger snabbt värme men ger ingen riktig glödbädd. Är ett bra komplement att elda tillsammans med till exempel björk.
Hur många gånger får man elda i en kamin? ›Vägledande domar i mark- och miljööverdomstolen har definierat att trivseleldning innebär eldning upp till fyra timmar per tillfälle och högst två gånger per vecka. Om det konstateras att rök ger olägenhet kan det i vissa besvärliga fall leda till totalförbud för annat än trivseleldning.
Vilket träslag är Tåligast? ›Accoya är helt enkelt ett av de mest hållbara och tåligaste träslagen du kan hitta. Torrdensitet: 510 kg/m.
Får man elda upp målat virke? ›Du får inte elda med hushållsavfall, mjölkkartonger, plast, målat eller impregnerat virke, spånskivor och dylikt! Det är stor risk för dålig förbränning och att det bildas eller frigörs andra hälsofarliga ämnen, t ex dioxiner och giftiga metaller.
Är gammal ved bra? ›När veden har torkat är det bra om den eldas och inte blir liggande. Ved bryts ned och det uppstår vissa substansförluster. Men veden blir inte "gammal" och förstörd i första taget. Visst uppstår substansförluster, men det uppvägs av att veden blir torr och därmed brinner bättre.
Vad får man inte elda? ›grenar, kvistar och kottar som ligger lösa på marken. Levande träd får du inte använda. Det är heller inte tillåtet att använda döda träd som ved. Elda inte sopor – eldstaden är ingen plats för sopförbränning.
Hur många vedträn är en kubik? ›En kubik lösved motsvarar ca 15 säckar medans en kubik staplad ved är ca 25 säckar (25*40 liter =1000 liter).
Vad göra med rutten ved? ›SV: att ta tillvara halvrutten ved? Kan du rimligt snabbt få veden torr, och pga svamp som kan finnas inte blandar det med annan ved, går det att elda med, med sämre värmevärde. Kolla om de verkligen är ruttna, riktigt blöt ved ser rutten ut, men blir bättre efter torkning.
Hur staplar man ved på bästa sätt? ›
Om du inte har möjlighet att skydda veden ovanifrån är det extra viktigt att du staplar veden rätt – då blir det bara det översta lagret som utsätts för fukt. Stapla vedträna med barken uppåt och var noggrann så att du får rätt balans i stapeln.
Hur vet man om veden är sur? ›SV: Hur vet man om veden är sur? Ta två "köbbar" och slå mot varnadra, det ska lixom bli ett fast, klart knackande, typ som om du drämmer ihop två trummpinnar då är veden torr och fin.. Får du annat ljud så är veden "sur".
Kan man få in Husbock med ved? ›Husbocken är den mest omtalade insekten. Den angriper torrt trävirke i byggnader, framförallt takstolar och annat virke i oinredda vindsutrymmen. Angrepp kan pågå under flera år utan att märkas. Husbockens larver trivs bäst i och angriper främst splintved av furu eller gran.
Hur är ask som ved? ›Stora fördelar med träslaget Ask är att även fuktig ved kan brinna och ger mindre aska. Träslaget brinner länge och har en mycket bra värmeförmåga. Passar både till vedspis och kamin. Kan dock vara lite svår att klyva.
Vad kostar veden i dag? ›Enligt våra marknadskontakter så är 1000 kr per m3t långved av björk (inkl moms) en vanlig prisnivå i dagens vedmarknad till privatkunder. Det innebär 800 kr exkl moms per m3t för den som säljer veden och det motsvarar ett m3fub-pris runt 1550 kr/m3fub exkl. moms.
Hur mycket ved går det åt? ›Hur mycket ved som kommer att gå åt beror förstås på hur ofta du eldar, vilken ved du eldar med och vad du har för typ av eldstad. Har du en kamin som kompletterande värmekälla för årets svalare årstider, och kanske behöver elda ett par brasor om dagen, kan du räkna med cirka 4-5 kubik under en säsong.
Hur många kubik ved på ett träd? ›Om vi antar att trädet är 35 cm i brösthöjd (inte 45 cm i marknivå) , och 12 m högt är stammens volym, från stubbe till toppknopp, utan grenar men med bark, ca 0,4 m3, om trädet är 15 m högt är volymen 0,49 m3.
Kan man elda syren i kamin? ›Men den som vill fortsätta elda med ved i sin vanliga eldstad har ibland huvudbry med vilket träslag som är bäst att sätta fyr på. – Björk är ett träslag med högre energiinnehåll än tall till exempel. Syren är det som har högst energivärde, men det används ju inte till vedeldning, säger Martijn Jansen.
Kan man elda med Blandved? ›– Att elda med blandved går bra, men då gäller det att rada den så att varje lager innehåller bara en träsort, då får man en jämn förbränning. Spjället ska alltid vara öppet så länge det är eld i spisen, men genom draglådan kan man justera hur mycket syre elden får och hur veden brinner.
Är syren bra att elda med? ›Den mest fördelaktiga veden i Sverige är björk, ek, rönn,och syren. De har ett högt energiinnehåll i förhållande till volymen, brinner lugnt och glöder längre. Oavsett vilken ved du väljer, mellanlagra den i inomhustemperatur ett dygn innan du börjar elda för ett bättre värmeutbyte.
Hur mycket är 1 kubik ved stjälpt mått? ›
När en stjälpt kubikmeter ved staplas eller förpackas i vedsäckar blir volymen 600-700 liter, beroende på hur tätt veden staplas eller packas.
När ska man ta in veden i vedboden? ›När hösten kommer är det hög tid att ta in veden i ett skyddat utrymme som en vedbod. Det är viktigt att vedboden är väl ventilerad så att eventuell fukt kan ventileras bort. Låt inte veden ligga direkt på betong- eller stengolv utan gärna på ett trägolv, detta för att undvika att veden drar åt sig fukt.
Varför björkved? ›Björkveden är populär och värmer bra. Dessutom är den ren och smutsar ner minimalt inomhus. Eftersom brännvärdet i ved skiljer sig markant beroende på om den är senvuxen eller snabbvuxen (olika densitet) är det viktigt att göra ett urval om du köper veden utifrån.
Hur många skottkärror är en kubik ved? ›Re: Hjälp med uträkning av ved
att en kubik ger mellan 34 och 38 förtioliters säckar.
De nätpåsar ved om 40 liter som säljs på bensinmackar och stormarknader är travade. Femton sådana påsar motsvarar alltså ungefär en kubikmeter stjälpt mått.
Hur mycket kostar 1 kWh ved? ›Priset på färdig, otorkad ved motsvarar ett energipris på ca 25-31 öre per kWh, förutsatt att den eldas torr. Då har köparen lite arbete med att stapla och hantera veden. Det är annars det billigaste bränsle man kan köpa. Pellets kostar ungefär 10 öre mer per kWh och oljan är mer än dubbelt så dyr som ved!
Hur länge ska nyhuggen ved torka? ›Den som hugger sin ved själv har ofta fått rådet att veden ska torka 1 eller 2 år innan den kan användas, men ved huggen på våren kan faktiskt användas redan till hösten om man gjort rätt. Om veden staplas luftigt och är kluven så behöver det inte ta mer än ett par månader.
Varför möglar ved? ›Din ved var från början troligtvis fuktmättad, detta gör i sin tur att den lätt blir mögelansatt, egentligen inget att bry sig om. Stapla om veden och möglet torkar, kommer bara att synas som små svarta prickar.
Hur stapla ved inomhus? ›Placera helst vedstapeln på sydsidan så att veden får så mycket sol och värme som möjligt och torkar bra. Stapla veden på en pall eller liknande så att den inte kommer i kontakt med marken. Det är mycket viktigt att veden får tillräckligt med luft att torka även underifrån så att den inte utsätts för mögel eller röta.
Är det lättare att klyva torr ved? ›Ved av lövträd klyvs lättast då den är fuktig och ved av barrträd klyvs lättast då den är torr. Oberoende av trädslag är det viktigt att man drar av en barksträng om man inte klyver den genast. Då man drar av en barksträng torkar veden bättre och snabbare. Lämnas barken hel en längre tid kan det uppstå röta i veden.
Hur lång tid tar det att torka virke? ›
Artificiell torkning av virke tar cirka 6 dygn för 50 mm tjocka plankor och cirka 3 dygn för 25 mm tjocka bräder. Centrumutbyten når den önskade fuktkvoten snabbare än sidoutbyten eftersom kärnan från början har lägre fuktkvot än splinten.
Kan man elda nyhuggen ved? ›-Nyhuggen ved bör ligga minst 2 säsonger för att den ska hålla lägst fukthalt. Fakta: Ved som fått torka utomhus, under tak, håller en fukthalt på ungefär 30 procent, medan inomhustorkad ved bara är 15 procent fuktig.
Hur länge räcker 1 kubik björkved? ›Hur länge räcker en kubik ved? En kubikmeter björkved väger ungefär 250 kg. Man räknar med att man eldar ungefär 3 kg ved på en timme. Eldar du tre timmar om dagen så skulle det innebära att en kubikmeter björkved skulle räcka ungefär 27-28 dagar.
Kan man elda med möglig ved? ›Möglig ved går bra att elda, men hantera den inte inne utan ta in den och elda den direkt. Många får mögel för att de har täta vedbodar, det är bättre med gles panel så att det blåser in.
Varför inte elda med färsk ved? ›Att elda med våt ved och skräp ger hälsofarliga utsläpp
utsläpp till luft. Utsläppen från vedeldning har en betydande inverkan på människors hälsa, eftersom de genereras i bostadsområden och kommer att ingå i andningsluften i närområdet.
Kan ved bli för gammal? Ja, veden kan bli för gammal. Den blir helt enkelt för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt.
Hur lång tid tar det att hugga ved? ›Om du förbereder veden under tidig vår så kan veden torka under sommaren. Till och med färdigköpt ved kan vara fuktig och behöva torkas, detta är viktigt att tänka på. En tumregel är att veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår och gärna ett år.
Kan man bygga med nysågat virke? ›Om det går att bygga med nysågat virke ska du göra det. Då sparar du massor av tid. Nysågade plank och brädor är ofta spikraka och när de fixerats i en konstruktion kommer de inte att ändra formen. Bryggor, utvändiga trappor och staket är självklara användningsområden för nysågat virke.
Hur torkar man trä utan att det spricker? ›Större saker behöver få torka långsamt för att minska risken för sprickor. Ett sätt att få långsam torkning är att låta föremålet torka i en papperspåse. Till exempel en tom påse från strösocker eller smågodis. Börja med påsen helt stängd i någon dag.
Hur undviker man att trä spricker? ›En hög luftfuktighet och en lång torktid minskar sprickbildningen. För hög luftfuktighet ökar däremot risken för mögel. För att hamna rätt bör man följa ett torkningsschema. Virke med hög densitet spricker lättare.